Vi hade också två nya tjejer som deltog på mötet! Ett perfekt tillfälle att delta då man verkligen fick fram våra åsikter angående jämställdhet. Fler sådana event följer och förhoppningsvis följer fler medlemmar! Vi i SSU lär oss gärna av varandra och under detta möte handlade det om jämställdhet. Klara är medlem här i SSU-Socius och studerar genusvetenskap i Lund, var arkitekten bakom diskussionerna, genom att ge oss övriga en viss utgångspunkt för att sedan låta diskussionerna flöda. Ämnen som resonerades var bland annat separatism och vårt nuvarande patriarkata samhällsstruktur.
Seperatism som grundligt betyder att en viss grupp i samhället organiserar sig för att uppnå högre ideal. I detta fall kvinnor som eftersträvar jämlikhet. Frågor som hade poppat upp var:
Räcker det inte med att man organiserar sig i SSU?
Förljdfråga: Varför har vi i SSU tjejnätverk?
Är det verkligen rätt väg för att uppnå jämställdhet då man delvis isolerar sig från resten av samhället?
Vissa män har ofta inställningen att "Det är kvinnornas problem att vi ska uppnå ett jämställt samhälle", men om man gör en mer djupdykning så håller inte detta. Vi kom fram till att i vår nuvarande värld så är det männen som har den politiska och den ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären (patriarkat). Män tenderar att gynna andra män och på så sätt uppehålls detta kvinnoförtryckta cykeln.
Bevis som att så sent som 2008 kom världens första och enda parlament där majoriteten utgörs av kvinnor. Landet ifråga är Rwanda. Av alla multinationella företag så ägs endast 17 % av kvinnor. Om man tar för givet att begreppet "Cash is king" anspråkas så är det givet att männen har den ekonomiska makten. Männen kan därmed inte lägga ansvaret på kvinnorna utan de måste delta med en stor portion engagemang i kampen för jämställdhet!
Vi hamnade även på ett antal sidospår som att "The Twilight Saga: Breaking Dawn-Part 1" är en väldigt tragiskt... DÅLIG film, men mer väsentligt att den är väldigt heteronormativt med konservativa inslag. Till exempel så är den emot abort. Pär Ström kom också på tal, då han tror att vi lever i ett matriarkat (motsats till patriarkat) där alltså männen är de förtryckta... Ett annat sidospår är tankesmedjans underhållande sågning av gruppen "Arga män". Länken följer här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=4802417 Vem har sagt att det är tråkigt att vara på SSU-möten?
Nästa möte förväntas ytterligare två nya ansikten samt den frånvarande Siri att komma tillbaka. Vi förväntas diskutera Sverige och Europas inhumana flyktingpolitik, missa inte det!
Julen är snart här och vi går mot ett 2012 större, starkare och visare än tidigare och vi ska bli ännu bättre! Tillsammans gör vi varandra fria och 2014 gör vi Sverige fritt från högerpolitikens kvinnoförtryck! Det är inte vi som väntar på en systerlig framtid, utan det är en systerlig framtid som väntar på oss!
/Tommy
söndag 4 december 2011
onsdag 23 november 2011
Film- och kanelbullbakarkväll
Kvällen har vi ägnat åt att baka kanelbullar och att se på dokumentärfilmen Capitalism: A Love Story. Denna mysiga stämning i den mörka och mycket kalla novemberkvällen i Hässleholm piffade upp tillvaron.
Linus är i fullgång med bakandet...
Innan vi satte gång med bakandet kollade Linus noga igenom receptet medan en hungrig Klara passade på att stilla hungern...
Klara höll på flitigt och gjorde jobbet klart när degen var klar.
Vi provsmakade och de blev riktigt goda! Kanelbullarna kommer vi att dela ut under vårt skolbesök på Jacobsskolan imorgon mellan klockan 10.30 och 13.30. Kom och prata politik med oss! Inga frågor är för svåra!
/Jonathan
Linus är i fullgång med bakandet...
Innan vi satte gång med bakandet kollade Linus noga igenom receptet medan en hungrig Klara passade på att stilla hungern...
Klara höll på flitigt och gjorde jobbet klart när degen var klar.
Vi provsmakade och de blev riktigt goda! Kanelbullarna kommer vi att dela ut under vårt skolbesök på Jacobsskolan imorgon mellan klockan 10.30 och 13.30. Kom och prata politik med oss! Inga frågor är för svåra!
/Jonathan
söndag 6 november 2011
Bättre sent än aldrig
Det här med att blogga efter varje möte har gått sådär på sista tiden. Men som tur är beror det inte på att vi inte haft några möten, utan tvärtom. Vi har haft möten och planerat mycket aktivitet. Vi har haft skolbesök på HTS och lyckades värva 13 nya medlemmar! Nu har klubben alltså blivit ännu större!
På sista mötet nu i onsdags planerade vi en hel del! Bland annat ska vi ha skolbesök på Bjärnum skola den 10 november, vi ska på feministiskt forum i Malmö den 11:e, vi ska kampanja med förbundet den 14:e, ha bostadsmarknadsföreläsning med Andreas Kjellander den 16:e, vissa ska åka på SSU Etta den 18-20 november och några ska på SSU Trea den 25-27 november. Dessutom ska vi ha motionsskrivarkväll till DÅKen den 23:e och diskutera klubbarbete den 30 november. Det ni, är inte så illa!
Om ni vill hänga på någonting, kanske delta i bostadsmarknadsföreläsningen, är ni hjärtligt välkomna!
Kontakta oss på ssu.socius@hotmail.com.
Pepp inför två spännande sista månader av 2011!
onsdag 17 augusti 2011
Lägesrapport
Vi i SSU socius har haft en skön sommar med en massa härliga möten och aktiviteter. Förra veckan hade vi grillkväll, besökte SSU Eslövs manifestation angående bostadsbristen och delade ut flygblad på Festivaldax! Om vi ska blicka framåt i stället så är en renovering av vår lokal på G! Den kommer bli FET! Nu när skolorna dragit igång blir det en del skolbesök också vilket är väldigt kul! Dessutom har vi lite planer för att starta upp en studiecirkel om bostadsmarknaden.
Vi har möten varje onsdag och förutom att snacka en massa utanför protokollet så går tiden åt till att planera balla grejor och ha debattövningar som Erhan håller i :)
Detta var en liten lägesrapport från SSU Socius som dessutom bjuder på några gamla bilder från första maj!
Vi har möten varje onsdag och förutom att snacka en massa utanför protokollet så går tiden åt till att planera balla grejor och ha debattövningar som Erhan håller i :)
Detta var en liten lägesrapport från SSU Socius som dessutom bjuder på några gamla bilder från första maj!
söndag 31 juli 2011
Norge
Bilder från vår manifestation:
Arbetarkommunens ordförande Irene Nilsson
Socialistiska partiet var representerade
ABF var representerade
Erhan lirar mellan talarna
Det var bra uppslutning trots kort varsel
Jonathan säger ett par väl valda ord för SSU Socius
Vi var över 10 ssu:are på plats
Klara berörde åhörarna med sitt tal för SSU SociusEfter vad som hänt i Norge kände vi precis som många andra att vi inte bara kunde trava vidare. Det vi behövde var ett avstamp för att kunna fortsätta kampen och samtidigt ge oss själva chansen att hedra våra kamrater tillsammans. Detta gjorde vi med en manifestation på stortorget i onsdags.
Vi kan på inget sätt avskärma oss från det som hände. Det var ett angrepp mot hela vår identitet och allt vi står för. Det kunde lika gärna varit vi under vårt valläger i Strömstad för nästan precis ett år sedan. Men det var det inte. Nu hedrar vi offren bäst genom att föra en ännu hårdare kamp för frihet jämlikhet och solidaritet. Tillsammans.
/Siri
söndag 15 maj 2011
Al Nakbah
För 63 år sen fördrevs ca 750 000 palestinier från deras hem. För att minnas och fortsätta protestera mot Israels förtryck som fortsatte än idag organiserade arabiska föreningen i Hässleholm och palestinagruppen en manifestation. SSU Socius ställde upp med talare och så sjöng Erhan några låtar.
Vill du se fler bilder? Kolla in vår facebooksida
/Saga
fredag 13 maj 2011
Insändarsvar i Kristianstadsbladet
Jag svarade på Jonas Anderssons insändare "S borde inse att låginkomsttagare gynnas av lägre skatter" I Kristianstadsbladet.
Svaret följer nedan:
Välfärd ger trygghet
Replik till "S borde inse att låginkomsttagare gynnas av lägre skatter" (7/5) av Jonas Andersson. Skattesänkningar faller alltid höginkomsttagare mest tillgodo eftersom skattesänkningar sker procentuellt.
Den som tjänar mer får därmed också mer och låginkomsttagare blir alltid de stora förlorarna. Det kommer det också bli med det femte jobbskatteavdraget om alliansregeringen får igenom det.
Vill man verkligen att låginkomsttagare ska gagnas är det bättre att generellt höja lönerna i offentlig sektor och ge bättre förutsättningar för fackföreningarna att driva igenom sina krav på högre lön och bättre arbetsvillkor gentemot arbetsgivarna.
Alliansens skattesänkningar har varit väldigt dyra för arbetarklassen och de som i dag står utanför samhället. Arbetslösa och sjuka är särskilt medvetna om priset. En vanlig arbetare har fått några hundralappar mer i månaden, men det är dyra hundralappar med tanke på all den nedrustning av välfärden som nu har skett med alliansen vid makten.
Jag är övertygad om att de allra flesta hellre ser att vi har en god välfärd och ett trygghetssystem som hjälper de som drabbas värst av de ekonomiska klyftorna än generella skattesänkningar som framförallt gagnar överklassen.
Jonathan Lindborg (S), SSU Socius, Bjärnum
Socialister behöver ta mer plats på insändarsidorna, kolla din lokaltidning och svara på borgerliga insändare! :)
/Jonathan
Svaret följer nedan:
Välfärd ger trygghet
Replik till "S borde inse att låginkomsttagare gynnas av lägre skatter" (7/5) av Jonas Andersson. Skattesänkningar faller alltid höginkomsttagare mest tillgodo eftersom skattesänkningar sker procentuellt.
Den som tjänar mer får därmed också mer och låginkomsttagare blir alltid de stora förlorarna. Det kommer det också bli med det femte jobbskatteavdraget om alliansregeringen får igenom det.
Vill man verkligen att låginkomsttagare ska gagnas är det bättre att generellt höja lönerna i offentlig sektor och ge bättre förutsättningar för fackföreningarna att driva igenom sina krav på högre lön och bättre arbetsvillkor gentemot arbetsgivarna.
Alliansens skattesänkningar har varit väldigt dyra för arbetarklassen och de som i dag står utanför samhället. Arbetslösa och sjuka är särskilt medvetna om priset. En vanlig arbetare har fått några hundralappar mer i månaden, men det är dyra hundralappar med tanke på all den nedrustning av välfärden som nu har skett med alliansen vid makten.
Jag är övertygad om att de allra flesta hellre ser att vi har en god välfärd och ett trygghetssystem som hjälper de som drabbas värst av de ekonomiska klyftorna än generella skattesänkningar som framförallt gagnar överklassen.
Jonathan Lindborg (S), SSU Socius, Bjärnum
Socialister behöver ta mer plats på insändarsidorna, kolla din lokaltidning och svara på borgerliga insändare! :)
/Jonathan
söndag 8 maj 2011
Vad som hänt efter maktskiftet 2006
Vilket Sverige vill vi egentligen ha och vilka värderingar präglar egentligen i detta land år 2011? Hur hanterar systemet våra olika samhällsgrupper? Behandlar vi varandra på ett humant sätt och på ett sätt vi kan vara stolta över?
Frågorna är värda att fundera över. Antingen har Sverige en politik som präglas av solidaritet och omtanke, som gör så att staten behandlar även de allra utsatta samhällsgrupperna på ett värdigt och människovänligt sätt eller så har landet en politik som präglas av egoism och tanken att var och en ska tänka på sig själv, samt som enbart se till hur mycket man själv kan tjäna på en viss typ av politik.
Alliansregeringen har valt sin väg. En väg som är på väg mot ett allt mer brutalt liberalistiskt välfärdssystem där det kollektiva skyddet och hjälpen åt de svaga minskar och reduceras till det absolut minsta tänkbara. Efter maktskiftet 2006 var man på hugget att införa förändringar i a-kassan och sjukförsäkringarna. Den nya regeringen ville sätta press på de arbetslösa genom att stegvis sänka ersättningen efter ett antal dagar. Tron på att arbetslösa var några lata svin som minsann behövde få lite press på sig var enorm. Arbetslösheten skulle bekämpas med att arbetslösa skulle bli mer motiverade att jobba – för att överhuvudtaget kunna klara sin ekonomi vilket många fick svårt med och tvingades därför sälja både hus och andra ägodelar för att sedan bo och leva betydligt fattigare. Någon minskning av arbetslösheten fick vi inte se. Arbetslösheten ökade till en rekord hög nivå i takt med den globala finanskrisen. Regeringen skyllde ifrån sig – det var minsann inte deras fel att arbetslösheten ökade utan det var bara internationella effekter enligt dem själva. Det de uppenbarligen missade var att det krävs att man har en ordentlig välfärd så att ingen hamnar i kläm i svåra tider, men istället valde regeringen att rusta ner välfärden så att konsekvenser för enskilda familjer och människor blev förskräckliga.
De nya sjukförsäkringsreglerna gjorde inte saken bättre heller. Personer som helt uppenbart var så svårt sjuka att de inte kunde arbeta tvingades gå till Arbetsförmedlingen att söka jobb. En del fick till och med ha hjälp för att överhvudtaget kunna ta sig dit, för att sedan få beskedet av Arbetsförmedlingen att de var för sjuka för att ha någon chans att få ett arbete. Detta medan Försäkringskassan vidhåll sin uppfattning att de var tillräckligt friska för anses ha förmåga att jobba. Resultatet blev för många att dels söka socialbidrag för att kunna försörja sig och sin familj, och dels söka hjälp hos frivilligorganisationer och kyrkan. Människors liv förstördes steg för steg.
Hur kunde det gå så illa? Visste inte regeringen överhuvudtaget vilka konsekvenser bland annat de nya sjukförsäkringarna skulle få? Svaret är skrämmande. För det visste dem nämligen utan minsta lilla tvivel. I remissvaren som inkom på förändringarna påtalade tydligt bland annat Försäkringskassan att reglerna skulle leda till att människor skulle trilla mellan myndigheter och inte få någon ersättning trots svår sjukdom. Regeringen visste alltså vad som skulle ske, men de valde att ändå driva igenom regelförslagen. Det säger onekligen mycket om allianspartiernas människosyn.
Såhär illa är det fortfarande. Vi får hoppas att Påskupproret har fått stort genomslag och att liknande protester mot utförsäkringarna sker även i fortsättningen. Frågan får inte glömmas bort. Den är för viktig för det. Vi socialister måste hålla frågan vid liv, genom insändare, torgmöten, flygbladsutdelning och andra protestaktioner.
Uppdrag gransknings reportage om Arbetsförmedlingen och regeringens ”Fas 3” belyste ett annat skrämmande problem. I ”Fas 1” ska den arbetslöse gå hos jobbcoach och i ”Fas 2” ska den arbetslöse antingen gå utbildningsprogram för att vidga den egna kompetensen eller praktisera för att få arbetslivserfarenhet, men därefter flyttas de som är i ”Fas 2” efter en tid till ”Fas 3”. Då anses de har fått så mycket av dessa insatser att det uppenbarligen anses meningslöst att de fortsätter med detta. Istället ska de få sysselsättning som inte får likna ett ordinarie arbete men som samtidigt skall vara meningsfullt. Hur går den ekvationen ihop? Dokumentären visade exempel på vad Arbetsförmedlingen tycker är så kallad ”meningsfull sysselsättning”, däribland att måla om redan målade stolar samt skriva på en självbiografi av sig själv. De som tar emot ”Fas 3”:arna får 5 000 kr per person. Alltså är det en väldigt stor chans för olika företag, föreningar och kommuner att passa på att dra in lite extra resurser genom att anordna förvaringsplatser åt dessa människor. Ja, något annat tycker jag inte man kan kalla det. Det borde vara självklart för vilken politiker som helst att en människa vill göra något som leder denne närmre till ett ordinarie arbete, lika självklart borde vara att man måste ersätta åtgärderna som de får i ”Fas 2” med ännu kraftfullare åtgärder i ”Fas 3” som verkligen kan bryta den onda spiralen och leda till arbete för de långtidsarbetslösa. Och inte som regeringen nu gör, sätter dem på meningslösa aktiviteter som inte hjälper dem ett dugg till att få ett arbete. De verkar snarare ha tappat hoppet om dessa människor och stämplar dessa som odugliga som måste förvaras, istället för att lägga skulden på sig själva som styrande politiker och på systemet som inte skapat förutsättningar för att de ska få arbete. Där är Socialdemokraternas mål om full sysselsättning en grundförutsättning för att problemet ska kunna lösas.
Hela högerpolitiken i Sverige genomsyras av människoförakt, egoism och tanken att människor som inte lyckas i samhället ska ”stötas bort” istället för att hjälpas. Det är dags att agera. Vi behöver ett starkt vänsteralternativ till dagens alliansregering, som med medmänsklighet, omtanke och solidaritet börjar tänka på dessa människor och komma med lösningar som minskar de ekonomiska och sociala klyftorna. Vi måste stoppa den utveckling som nu sker, en utveckling mot ett systemskifte som allt mer liknar den klassiska liberalismen. Låt oss gå framåt och inte fortsätta gå bakåt. Vi måste skapa en politik i Sverige som är värdig ett ciliviserat och modernt land som Sverige.
För oss SSU:are borde frågorna vara enkla att svara på. Vi måste stoppa klassamhället som med dagens regering bara blir värre och värre. Vi måste lyfta den röda fanan och plocka fram socialismen, och börja reparera alla skador som alliansregeringen har åstadkommit. För det måste vi vinna valet 2014, och för det krävs ett omfattande arbete med kampanjande och opinionsbildning. Var och ens insats behövs. Tillsammans ska vi klara det.
/Jonathan
Frågorna är värda att fundera över. Antingen har Sverige en politik som präglas av solidaritet och omtanke, som gör så att staten behandlar även de allra utsatta samhällsgrupperna på ett värdigt och människovänligt sätt eller så har landet en politik som präglas av egoism och tanken att var och en ska tänka på sig själv, samt som enbart se till hur mycket man själv kan tjäna på en viss typ av politik.
Alliansregeringen har valt sin väg. En väg som är på väg mot ett allt mer brutalt liberalistiskt välfärdssystem där det kollektiva skyddet och hjälpen åt de svaga minskar och reduceras till det absolut minsta tänkbara. Efter maktskiftet 2006 var man på hugget att införa förändringar i a-kassan och sjukförsäkringarna. Den nya regeringen ville sätta press på de arbetslösa genom att stegvis sänka ersättningen efter ett antal dagar. Tron på att arbetslösa var några lata svin som minsann behövde få lite press på sig var enorm. Arbetslösheten skulle bekämpas med att arbetslösa skulle bli mer motiverade att jobba – för att överhuvudtaget kunna klara sin ekonomi vilket många fick svårt med och tvingades därför sälja både hus och andra ägodelar för att sedan bo och leva betydligt fattigare. Någon minskning av arbetslösheten fick vi inte se. Arbetslösheten ökade till en rekord hög nivå i takt med den globala finanskrisen. Regeringen skyllde ifrån sig – det var minsann inte deras fel att arbetslösheten ökade utan det var bara internationella effekter enligt dem själva. Det de uppenbarligen missade var att det krävs att man har en ordentlig välfärd så att ingen hamnar i kläm i svåra tider, men istället valde regeringen att rusta ner välfärden så att konsekvenser för enskilda familjer och människor blev förskräckliga.
De nya sjukförsäkringsreglerna gjorde inte saken bättre heller. Personer som helt uppenbart var så svårt sjuka att de inte kunde arbeta tvingades gå till Arbetsförmedlingen att söka jobb. En del fick till och med ha hjälp för att överhvudtaget kunna ta sig dit, för att sedan få beskedet av Arbetsförmedlingen att de var för sjuka för att ha någon chans att få ett arbete. Detta medan Försäkringskassan vidhåll sin uppfattning att de var tillräckligt friska för anses ha förmåga att jobba. Resultatet blev för många att dels söka socialbidrag för att kunna försörja sig och sin familj, och dels söka hjälp hos frivilligorganisationer och kyrkan. Människors liv förstördes steg för steg.
Hur kunde det gå så illa? Visste inte regeringen överhuvudtaget vilka konsekvenser bland annat de nya sjukförsäkringarna skulle få? Svaret är skrämmande. För det visste dem nämligen utan minsta lilla tvivel. I remissvaren som inkom på förändringarna påtalade tydligt bland annat Försäkringskassan att reglerna skulle leda till att människor skulle trilla mellan myndigheter och inte få någon ersättning trots svår sjukdom. Regeringen visste alltså vad som skulle ske, men de valde att ändå driva igenom regelförslagen. Det säger onekligen mycket om allianspartiernas människosyn.
Såhär illa är det fortfarande. Vi får hoppas att Påskupproret har fått stort genomslag och att liknande protester mot utförsäkringarna sker även i fortsättningen. Frågan får inte glömmas bort. Den är för viktig för det. Vi socialister måste hålla frågan vid liv, genom insändare, torgmöten, flygbladsutdelning och andra protestaktioner.
Uppdrag gransknings reportage om Arbetsförmedlingen och regeringens ”Fas 3” belyste ett annat skrämmande problem. I ”Fas 1” ska den arbetslöse gå hos jobbcoach och i ”Fas 2” ska den arbetslöse antingen gå utbildningsprogram för att vidga den egna kompetensen eller praktisera för att få arbetslivserfarenhet, men därefter flyttas de som är i ”Fas 2” efter en tid till ”Fas 3”. Då anses de har fått så mycket av dessa insatser att det uppenbarligen anses meningslöst att de fortsätter med detta. Istället ska de få sysselsättning som inte får likna ett ordinarie arbete men som samtidigt skall vara meningsfullt. Hur går den ekvationen ihop? Dokumentären visade exempel på vad Arbetsförmedlingen tycker är så kallad ”meningsfull sysselsättning”, däribland att måla om redan målade stolar samt skriva på en självbiografi av sig själv. De som tar emot ”Fas 3”:arna får 5 000 kr per person. Alltså är det en väldigt stor chans för olika företag, föreningar och kommuner att passa på att dra in lite extra resurser genom att anordna förvaringsplatser åt dessa människor. Ja, något annat tycker jag inte man kan kalla det. Det borde vara självklart för vilken politiker som helst att en människa vill göra något som leder denne närmre till ett ordinarie arbete, lika självklart borde vara att man måste ersätta åtgärderna som de får i ”Fas 2” med ännu kraftfullare åtgärder i ”Fas 3” som verkligen kan bryta den onda spiralen och leda till arbete för de långtidsarbetslösa. Och inte som regeringen nu gör, sätter dem på meningslösa aktiviteter som inte hjälper dem ett dugg till att få ett arbete. De verkar snarare ha tappat hoppet om dessa människor och stämplar dessa som odugliga som måste förvaras, istället för att lägga skulden på sig själva som styrande politiker och på systemet som inte skapat förutsättningar för att de ska få arbete. Där är Socialdemokraternas mål om full sysselsättning en grundförutsättning för att problemet ska kunna lösas.
Hela högerpolitiken i Sverige genomsyras av människoförakt, egoism och tanken att människor som inte lyckas i samhället ska ”stötas bort” istället för att hjälpas. Det är dags att agera. Vi behöver ett starkt vänsteralternativ till dagens alliansregering, som med medmänsklighet, omtanke och solidaritet börjar tänka på dessa människor och komma med lösningar som minskar de ekonomiska och sociala klyftorna. Vi måste stoppa den utveckling som nu sker, en utveckling mot ett systemskifte som allt mer liknar den klassiska liberalismen. Låt oss gå framåt och inte fortsätta gå bakåt. Vi måste skapa en politik i Sverige som är värdig ett ciliviserat och modernt land som Sverige.
För oss SSU:are borde frågorna vara enkla att svara på. Vi måste stoppa klassamhället som med dagens regering bara blir värre och värre. Vi måste lyfta den röda fanan och plocka fram socialismen, och börja reparera alla skador som alliansregeringen har åstadkommit. För det måste vi vinna valet 2014, och för det krävs ett omfattande arbete med kampanjande och opinionsbildning. Var och ens insats behövs. Tillsammans ska vi klara det.
/Jonathan
onsdag 4 maj 2011
Fas 3-konstigheter och en statsministers tankar
"Många berättar att de utför ordinarie arbetsuppgifter på heltid till 65-procentig ersättning. Några av dem utan raster och med en halvtimmes lunch.
En tittare beskriver ett projekt där blommor ska virkas till försäljning - men hittills har man inte fått något garn till jobbet. Trots det finns det tio personer i det fas 3-projektet, där arbetsgivaren alltså får 5000 kronor per person och månad från Arbetsförmedlingen." - Mittnytt 2 Maj 2011
Ibland undrar jag om Reinfeldt någonsin tänker att "det där med fas 3 var nog en rätt dum idé ändå." Han borde sen fortsätta med något i stil med "Vi kanske borde lägga ner det och satsa på riktiga jobb istället. Som i vården kanske, där skulle det kanske behövas lite fler som jobbade." Han borde verkligen göra det. Nu, eller snarare igår. För det här är inte vettigt alls.
Mittnytt
/Saga
En tittare beskriver ett projekt där blommor ska virkas till försäljning - men hittills har man inte fått något garn till jobbet. Trots det finns det tio personer i det fas 3-projektet, där arbetsgivaren alltså får 5000 kronor per person och månad från Arbetsförmedlingen." - Mittnytt 2 Maj 2011
Ibland undrar jag om Reinfeldt någonsin tänker att "det där med fas 3 var nog en rätt dum idé ändå." Han borde sen fortsätta med något i stil med "Vi kanske borde lägga ner det och satsa på riktiga jobb istället. Som i vården kanske, där skulle det kanske behövas lite fler som jobbade." Han borde verkligen göra det. Nu, eller snarare igår. För det här är inte vettigt alls.
Mittnytt
/Saga
onsdag 27 april 2011
Massor av pepp
Idag har det varit massor av aktivitet i vår klubblokal och på paradiset. Vår lilla klubb har förökat sig och fått en hel del nya medlemmar; vi fick alla knappt plats runt bordet! Dagens möte var även mitt sista som ordförande - för den här gången i alla fall! Posten tillhör från och med månaden maj vår kära kassör Kristofer Kärki. Jag önskar honom lycka och framgång i framtida uppdrag!
Idag diskuterade vi saker som affischer, påskuppropet, ekonomi och självklart första maj! Kl. 13.00 på Stortorget samlas vi på söndag för marsch mot Hembygdsparken, så kom gärna dit! Det blir både tal och sång och annat peppigt! Vi målade plakat dagen i ära med S, vilket alltid slutar med högljutt hamrande och god fika. Vår distriktssekreterare besökte oss även för att hålla valmöte till förbundskongressen i Stockholm i sommar; vi får hoppas på att klubbens Saga Henriksdotter och Klara Holmberg blir två av de fyra ombuden från nordost!
Det är så mycket på gång nuförtiden och det är himla kul att vi bara blir fler och fler, så peppa vidare allihopa medan jag ber farväl av mina veckomässiga onsdagsinlägg!
/Jonna
Idag diskuterade vi saker som affischer, påskuppropet, ekonomi och självklart första maj! Kl. 13.00 på Stortorget samlas vi på söndag för marsch mot Hembygdsparken, så kom gärna dit! Det blir både tal och sång och annat peppigt! Vi målade plakat dagen i ära med S, vilket alltid slutar med högljutt hamrande och god fika. Vår distriktssekreterare besökte oss även för att hålla valmöte till förbundskongressen i Stockholm i sommar; vi får hoppas på att klubbens Saga Henriksdotter och Klara Holmberg blir två av de fyra ombuden från nordost!
Det är så mycket på gång nuförtiden och det är himla kul att vi bara blir fler och fler, så peppa vidare allihopa medan jag ber farväl av mina veckomässiga onsdagsinlägg!
/Jonna
måndag 25 april 2011
Stoppa utförsäkringarna!
Idag har en person med sjukpenning 364 dagar på sig att bli frisk, om du inte är så pass sjuk att du vårdas på sjukhus eller skulle riskera att allvarligt försämras i din sjukdom om du sökte dig till arbetsmarknaden igen. Då kan du få sjukpenningen förlängd till 550 dagar. Dock, var det enligt Sveriges radio endast 1300 personer av de 42000 som utförsäkrades som fick förlängd sjukpenning. Att man kan sätta en tidsbegränsning, som gäller alla sjuka är för mig helt absurt. Att tro, att man genom en sådan stupstock kan få människor att börja jobba snabbare, är nästan ännu mer absurt. Speciellt när man har i åtanke att den stora majoriteten av de utförsäkrade inte får något arbete. Av de som utförsäkrades under det första halvåret med ändrade regler fick endast 0.8% ett nytt jobb på den öppna arbetsmarknaden enligt en rapport gjord av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Räknar man med de som fått ett arbete med någon form av stöd är siffran istället 7%. Omkring 2000 personer står dessutom helt utan stöd, när arbetsförmedlingen har bedömt att de är för sjuka för att arbeta medan försäkringskassan hävdar att de har arbetsförmåga.
När någon blir utförsäkrad blir den personen i många fall hänvisad till socialbidrag. Sjuka människor ska alltså leva på existensminimun i dagens Sverige, ett Sverige där man så ofta skryter om att man har en av de bästa ekonomierna i Europa. En människa blir knappast friskare av att få sin ekonomi kraftigt försämrad. När man är sjuk ska man inte behöva oroa sig för att få pengarna att räcka. Man ska ha möjlighet att koncentrera sig på rehabilitering och vård.
Över hela Sverige dyker historierna som berättar om effekterna av utförsäkringarna. Det berättas om en gymnasieelev som får jobba för att försörja sin utförsäkrade mamma, om en man med svårartad cancer som visserligen blev berättigad till sjukpenning, men sjukpenningen var fastslagen till 0 kr och om cancersjuka som väljer bort att köpa mediciner för att klara hyran. När dessutom 108 läkare går ut och säger att sjukförsäkringslagen är direkt skadlig för deras patienter så undrar man hur man som medlem i dagens regering klarar av att rättfärdiga det här inför sig själv. Ett sådant här system får aldrig vara accepterat. Det måste ske en förändring och det snart.
Källa rapporten av FK och AF
/Saga
När någon blir utförsäkrad blir den personen i många fall hänvisad till socialbidrag. Sjuka människor ska alltså leva på existensminimun i dagens Sverige, ett Sverige där man så ofta skryter om att man har en av de bästa ekonomierna i Europa. En människa blir knappast friskare av att få sin ekonomi kraftigt försämrad. När man är sjuk ska man inte behöva oroa sig för att få pengarna att räcka. Man ska ha möjlighet att koncentrera sig på rehabilitering och vård.
Över hela Sverige dyker historierna som berättar om effekterna av utförsäkringarna. Det berättas om en gymnasieelev som får jobba för att försörja sin utförsäkrade mamma, om en man med svårartad cancer som visserligen blev berättigad till sjukpenning, men sjukpenningen var fastslagen till 0 kr och om cancersjuka som väljer bort att köpa mediciner för att klara hyran. När dessutom 108 läkare går ut och säger att sjukförsäkringslagen är direkt skadlig för deras patienter så undrar man hur man som medlem i dagens regering klarar av att rättfärdiga det här inför sig själv. Ett sådant här system får aldrig vara accepterat. Det måste ske en förändring och det snart.
Källa rapporten av FK och AF
/Saga
Påskuppror mot utförsäkringarna
Idag deltog SSU Hässleholm i påskuppror mot utförsäkringarna. Detta skedde i samarbete med socialistiska partiet och vänsterpartiet. Vi höll till på stortorget i strålande sol. Klara Holmberg var konferenciär, Saga Henriksdotter höll ett strålande tal och Erhan Tiriqi bjöd på sång och gitarrspel. Tycker det är en helt okej insats såhär en påskdag som denna! Det dök upp en hel del folk, närmare 100 personer, trots att det var en röd dag. Dessutom hittade vi en intresserad potentiell medlem och det är alltid lika kul! Här kommer lite bilder från dagen!
/Siri
/Siri
lördag 23 april 2011
"Myten om sexarbetaren"
Här kommer insändaren Klara hade i Norra Skåne den 15 april om sexsäljare och prostitution. Norra Skåne publicerar inte insändarna på nätet men här kommer den.
Myten om sexarbetaren
I "initierat under rubriken "Var är de prostituerade i debatten?" den 10 april 2011 efterlyser Martina Jarminder just det som rubriken antyder, nämligen den prostituerades röst i debatten kring huruvida "den prostituerade bör ses som offer i allmänhet och brottsoffer i synnerhet. Jarminder skriver vidare att "det är intressant sexsäljaren beskrivs som en vara och inte en person som säljer en tjänst" och undrar om de prostituerade ser "sig själva som en vara eller som entreprenörer".
Det tynger mitt hjärta att läsa att Jarminder tillhör gruppen som fallit för berättelsen om sexarbetaren. Denna berättelse handlar om en "stark och modern affärskvinna" som inte säljer sig själv, utan sex, som en tjänst. Problemet med berättelsen om sexarbetaren är att det i denna inte framgår hur denna "starka och moderna affärskvinna" avskiljer sexet från sig själv och gör den till en tjänst som hon säljer.
Till skillnad från andra "entreprenörer", som säljer en vara, går inte sex att överlämna. Prostitution kräver alltså en åtskillnad mellan jaget och sexet, medvetandet och kroppen, för att sexet istället för den prostituerade ska bli en vara.
Som Schyman med flera tar upp i sin debattartikel på SvD Brännpunkt den 9 april 2011 leder många prostituerade av samma typ av posttraumatiskt stress som krigsveteraner och flyktingar som upplevt tortyr. För de prostituerade beror denna posttraumatiska stress på den tudelning som måste göras mellan medvetandet och kroppen för att göra sexet till en vara. Detta kan man läsa om i boken "Prostitution, Trafficking, and Traumatic Stress" av Melissa Farley (red.), i vilken man också kan läsa resultatet av en undersökning gjord i Kanada, Colombia, Tyskland, Mexiko, Sydafrika, Thailand, Turkiet, USA och Zambia bland 854 prostituerade. Av dessa uppgav 89 procent att de ville lämna prostitutionen och skulle göra det om de kunde, vilket Schyman med flera också tar upp i debattartikeln.
Vidare diskuterar Jarminder synen på prostituerade som offer. Hon skriver att denna syn innebär att den prostituerade "inte bedöms kunna fatta egna beslut". Att "falla offer för" betyder att "bli byte för" eller "drabbas av", alltså är det omständigheterna som går någon till offer och inte dennes eventuella oförmåga att fatta egna beslut. Således känns det ganska rimligt att en prostituerad är ett offer, liksom någon som blir våldtagen eller rånad. Offer är inte lika med objekt.
Slutligen skulle jag vilja rekommendera Martina Jarminder att läsa Kajsa Ekis Ekmans bok "Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan" som diskuterar det som Jarminder kallar för "avpersonifierad statistik" samt Petra Östergrens forskning. Men framförallt visar Ekman den myt som berättelsen om sexarbetaren egentligen är.
Klara Holmberg
/Jonathan
Myten om sexarbetaren
I "initierat under rubriken "Var är de prostituerade i debatten?" den 10 april 2011 efterlyser Martina Jarminder just det som rubriken antyder, nämligen den prostituerades röst i debatten kring huruvida "den prostituerade bör ses som offer i allmänhet och brottsoffer i synnerhet. Jarminder skriver vidare att "det är intressant sexsäljaren beskrivs som en vara och inte en person som säljer en tjänst" och undrar om de prostituerade ser "sig själva som en vara eller som entreprenörer".
Det tynger mitt hjärta att läsa att Jarminder tillhör gruppen som fallit för berättelsen om sexarbetaren. Denna berättelse handlar om en "stark och modern affärskvinna" som inte säljer sig själv, utan sex, som en tjänst. Problemet med berättelsen om sexarbetaren är att det i denna inte framgår hur denna "starka och moderna affärskvinna" avskiljer sexet från sig själv och gör den till en tjänst som hon säljer.
Till skillnad från andra "entreprenörer", som säljer en vara, går inte sex att överlämna. Prostitution kräver alltså en åtskillnad mellan jaget och sexet, medvetandet och kroppen, för att sexet istället för den prostituerade ska bli en vara.
Som Schyman med flera tar upp i sin debattartikel på SvD Brännpunkt den 9 april 2011 leder många prostituerade av samma typ av posttraumatiskt stress som krigsveteraner och flyktingar som upplevt tortyr. För de prostituerade beror denna posttraumatiska stress på den tudelning som måste göras mellan medvetandet och kroppen för att göra sexet till en vara. Detta kan man läsa om i boken "Prostitution, Trafficking, and Traumatic Stress" av Melissa Farley (red.), i vilken man också kan läsa resultatet av en undersökning gjord i Kanada, Colombia, Tyskland, Mexiko, Sydafrika, Thailand, Turkiet, USA och Zambia bland 854 prostituerade. Av dessa uppgav 89 procent att de ville lämna prostitutionen och skulle göra det om de kunde, vilket Schyman med flera också tar upp i debattartikeln.
Vidare diskuterar Jarminder synen på prostituerade som offer. Hon skriver att denna syn innebär att den prostituerade "inte bedöms kunna fatta egna beslut". Att "falla offer för" betyder att "bli byte för" eller "drabbas av", alltså är det omständigheterna som går någon till offer och inte dennes eventuella oförmåga att fatta egna beslut. Således känns det ganska rimligt att en prostituerad är ett offer, liksom någon som blir våldtagen eller rånad. Offer är inte lika med objekt.
Slutligen skulle jag vilja rekommendera Martina Jarminder att läsa Kajsa Ekis Ekmans bok "Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan" som diskuterar det som Jarminder kallar för "avpersonifierad statistik" samt Petra Östergrens forskning. Men framförallt visar Ekman den myt som berättelsen om sexarbetaren egentligen är.
Klara Holmberg
/Jonathan
onsdag 20 april 2011
Aktivering
Herrejistanes, vi har så mycket för oss nuförtiden att man blir alldeles snurrig. Men det är så det ska vara! Man förändrar ingenting av att bara sitta på ändan och kolla på när dagarna rusar förbi.
Under dagens möte pratade vi kort om samarbetet mellan oss, partiet, vänsterpartiet och det socialistiska partiet som kommer leda till en manifestation på Stortorget kl. 13.00 på måndag. I morgon kommer vi även stå på stan och dela ut flygblad angående detta - so be there or be square!
Skämt åsido informerades det även om framtida kurser, utbildningar och festivaler, och det smides också planer om egna klubbaffischer! Förhoppningsvis blir de riktigt snygga med!
Då ses vi på torget i morgon, eller hur?
/Jonna
Under dagens möte pratade vi kort om samarbetet mellan oss, partiet, vänsterpartiet och det socialistiska partiet som kommer leda till en manifestation på Stortorget kl. 13.00 på måndag. I morgon kommer vi även stå på stan och dela ut flygblad angående detta - so be there or be square!
Skämt åsido informerades det även om framtida kurser, utbildningar och festivaler, och det smides också planer om egna klubbaffischer! Förhoppningsvis blir de riktigt snygga med!
Då ses vi på torget i morgon, eller hur?
/Jonna
onsdag 13 april 2011
Veckans godbit
Ännu en vecka och ännu ett möte förbi, men denna gång med ett inslag av pizza! Ibland har man ju en sådan tur så att ens möteslokal ligger cirka 100 m från en pizzeria, och det är ju bra för pizza är ju gott.
Men det var självklart inte det viktigaste på dagordningen!
Idag pratade vi om massor av roliga saker. Bland annat om olika intressanta kurser som anordnas av distriktet, eventuella samarbeten och om parti-dåken som håller hus i vår grannstad Kristianstad på lördag, där allas vår Juholt (Håkis) kommer att närvara, bland andra. Mycket spännande det där! Dessutom spånade vi idéer om första maj, och då kan man ju inte låta bli att bli riktigt pepp!
Och pepp gillar man ju, så det fortsätter vi med.
/Jonna
Men det var självklart inte det viktigaste på dagordningen!
Idag pratade vi om massor av roliga saker. Bland annat om olika intressanta kurser som anordnas av distriktet, eventuella samarbeten och om parti-dåken som håller hus i vår grannstad Kristianstad på lördag, där allas vår Juholt (Håkis) kommer att närvara, bland andra. Mycket spännande det där! Dessutom spånade vi idéer om första maj, och då kan man ju inte låta bli att bli riktigt pepp!
Och pepp gillar man ju, så det fortsätter vi med.
/Jonna
söndag 10 april 2011
Bli aktiv nu!
SSU Socius Hässleholm
Ta ställning mot orättvisor och för frihet, jämlikhet och solidaritet
Gå med i SSU (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) idag!
Skicka: SSUmedlem mellanslag ditt personnummer
Till: 724 56 Kostnad: 20 kr
Vi är ett gäng unga socialdemokrater som träffas varje onsdag kl 17.00 på paradiset. Vi diskuterar politik, gör skolbesök, åker på distriktets häftiga aktiviteter och en massa annat. Vill du vara med och förändra? Då är du varmt välkommen.
Följ gärna vår klubb på: www.ssusocius.blogspot.com/ eller gilla oss på Facebook: SSU Socius
Vill du veta mer om vad vi står för ska du kika in på: ssu.se
Kontakt:
ssu.socius@hotmail.com Siri Adelmann: 0768 94 80 32 Klara Holmberg: 0709 55 78 42
Folkets Hus – Paradiset (vid Stattenarondellen)
Östergatan 38
281 33 Hässleholm
/Siri
Ta ställning mot orättvisor och för frihet, jämlikhet och solidaritet
Gå med i SSU (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) idag!
Skicka: SSUmedlem mellanslag ditt personnummer
Till: 724 56 Kostnad: 20 kr
Vi är ett gäng unga socialdemokrater som träffas varje onsdag kl 17.00 på paradiset. Vi diskuterar politik, gör skolbesök, åker på distriktets häftiga aktiviteter och en massa annat. Vill du vara med och förändra? Då är du varmt välkommen.
Följ gärna vår klubb på: www.ssusocius.blogspot.com/ eller gilla oss på Facebook: SSU Socius
Vill du veta mer om vad vi står för ska du kika in på: ssu.se
Kontakt:
ssu.socius@hotmail.com Siri Adelmann: 0768 94 80 32 Klara Holmberg: 0709 55 78 42
Folkets Hus – Paradiset (vid Stattenarondellen)
Östergatan 38
281 33 Hässleholm
/Siri
På stan!
Igår snyggade vi till reklamstolpen på torget i Hässleholm!
Vi var pepp som vanligt!
Ett tips till andra klubbar: inför idag hade jag skrivit "kontaktlappar". De var peppiga och väldigt informativa. Dessa delade vi ut till intresserade. Kan lägga upp den sen om ni vill sno vårt eminenta upplägg rakt av!
/Siri
Helg
Nu är klockan snart fyra och jag ligger och solar på ett trädäck med Emil Jensen i lurarna. Inte helt fel. Speciellt inte när man har en skön helg att luta sig tillbaka mot. Kan inte skriva detta utan att tänka på alla dem som vänder på varenda öre för att klara vardagen. Tänk att det inte hade behövt vara så. Pengar är en sjuk grej. Tänk att de där papperslapparna är makt. Tänk att det där papperslapparna är frihet. Tänk att det inte hade behövt vara så. Tänk det.
/Siri
/Siri
onsdag 6 april 2011
Vardag och sådant
Idag var det möte som vanligt!
Vi tog upp och pratade om massor av roliga saker. Vi vanliga gamla stofiler gästades även av tre potentiella medlemmar, så vi introducerade vår och SSU:s verksamhet och pratade om massor av annat intressant. Lite formella bestämmelser gjordes självfallet även: mötet med Bromölla och Kristianstad har flyttats till den 13/4 (info på facebook) och så pratade vi lite kort om verksamhetsplaner och stadgar och sådant där. Men nu till något roligare! Den tolfte i fjärde, alltså på tisdag nästa vecka, drar vi oss till Jacobskolan på skolbesök! Vi ska försöka få med oss en facklig representant så det ska bli väldigt roligt! På lördag ska vi även försöka vara på torget tillsammans med Arbetarkommunen och prata och dela ut flygblad och sådant. Vi har även smitt en del planer om andra aktiviteter, så spänningen stiger!
Mer återstår att se!
/Jonna
Vi tog upp och pratade om massor av roliga saker. Vi vanliga gamla stofiler gästades även av tre potentiella medlemmar, så vi introducerade vår och SSU:s verksamhet och pratade om massor av annat intressant. Lite formella bestämmelser gjordes självfallet även: mötet med Bromölla och Kristianstad har flyttats till den 13/4 (info på facebook) och så pratade vi lite kort om verksamhetsplaner och stadgar och sådant där. Men nu till något roligare! Den tolfte i fjärde, alltså på tisdag nästa vecka, drar vi oss till Jacobskolan på skolbesök! Vi ska försöka få med oss en facklig representant så det ska bli väldigt roligt! På lördag ska vi även försöka vara på torget tillsammans med Arbetarkommunen och prata och dela ut flygblad och sådant. Vi har även smitt en del planer om andra aktiviteter, så spänningen stiger!
Mer återstår att se!
/Jonna
tisdag 5 april 2011
Tjejnätverk
Idag har vi haft tjejnätverksträff i Lund! Vi tittade vi på filmen ”Tusen gånger starkare” som handlar om en tyst tjej i en stökig högstadieklass med starka grupperingar. En dag börjar det en ny tjej i klassen som heter Saga. Saga är självständig, smart och berest. Hon ser alla mönster som finns såväl i som utanför klassrummet. Hon får de andra tjejerna att ifrågasätta och ta plats. Mitt i detta kaos är det lätt att bli blind. Man har ingen erfarenhet av att det kan vara på något annat vis.
Har ni någon gång varit med om något av följande:
•Att en del killar är så stökiga under lektionen att de som vill arbeta måste gå ut
•Att all lärarens tid går åt till att hålla det rådande kaoset under kontroll att ingen hjälp till skolarbetet kan ges
•Att killarna rusar iväg och tjejerna får städa
•Att lärarna skyller killars dåliga uppförande på omogenhet
•Blivit kallad feministjävel eller något liknande då du hävdat din rätt eller någon annans orätt
•Att idrottsläraren säger att killarna ska göra 20 armhävningar och tjejerna 10
•Att killarna ska gå och hämta stolar medan tjejerna ordnar med lappar
•Att toaletterna blivit så nersvinade att de har låsts och du måste be om nyckel varje gång.
Detta är bara exempel. Det värsta är att det verkar helt jävla normalt när man är mitt inne i det. Det är som att man ger upp hoppet. Orkar inte bråka mer. Orkar inte vara den gnälliga jobbiga tjatiga som säger ifrån. För inte fan blev det någon skillnad. Under högstadiet var jag så jävla frustrerad. Jag sa till läraren jag skrek på folk som inte kunde hålla käften jag skrek på läraren som var oförmögen att få tyst. Jag kokade av vrede när varannan mening från läraren var en lam tillsägelse. Jag ville bara ge idioterna en fet jävla smäll rätt i fejset. Bara jag skriver detta kryper det i hela min kropp. De tog all tid. Jag lärde mig inte hälften av vad jag hade kunnat under min högstadietid. Ordet feminism nämndes aldrig. Det blev aldrig någon förändring. Jag önskar jag hade varit bättre på att ställa krav.
Hade jag haft den kunskap jag har nu när jag gick i högstadiet skulle jag vänt upp och ner på hela jävla skolan. Hade jag haft chansen att vara med på ett sådan här träff när jag gick i sjuan hade jag inte känt mig så ensam. Ensam med mitt gnällande och min frustration. Det är bra att träffas bara tjejer. Tillsammans ska vi ju ta halva makten.
/Siri
Har ni någon gång varit med om något av följande:
•Att en del killar är så stökiga under lektionen att de som vill arbeta måste gå ut
•Att all lärarens tid går åt till att hålla det rådande kaoset under kontroll att ingen hjälp till skolarbetet kan ges
•Att killarna rusar iväg och tjejerna får städa
•Att lärarna skyller killars dåliga uppförande på omogenhet
•Blivit kallad feministjävel eller något liknande då du hävdat din rätt eller någon annans orätt
•Att idrottsläraren säger att killarna ska göra 20 armhävningar och tjejerna 10
•Att killarna ska gå och hämta stolar medan tjejerna ordnar med lappar
•Att toaletterna blivit så nersvinade att de har låsts och du måste be om nyckel varje gång.
Detta är bara exempel. Det värsta är att det verkar helt jävla normalt när man är mitt inne i det. Det är som att man ger upp hoppet. Orkar inte bråka mer. Orkar inte vara den gnälliga jobbiga tjatiga som säger ifrån. För inte fan blev det någon skillnad. Under högstadiet var jag så jävla frustrerad. Jag sa till läraren jag skrek på folk som inte kunde hålla käften jag skrek på läraren som var oförmögen att få tyst. Jag kokade av vrede när varannan mening från läraren var en lam tillsägelse. Jag ville bara ge idioterna en fet jävla smäll rätt i fejset. Bara jag skriver detta kryper det i hela min kropp. De tog all tid. Jag lärde mig inte hälften av vad jag hade kunnat under min högstadietid. Ordet feminism nämndes aldrig. Det blev aldrig någon förändring. Jag önskar jag hade varit bättre på att ställa krav.
Hade jag haft den kunskap jag har nu när jag gick i högstadiet skulle jag vänt upp och ner på hela jävla skolan. Hade jag haft chansen att vara med på ett sådan här träff när jag gick i sjuan hade jag inte känt mig så ensam. Ensam med mitt gnällande och min frustration. Det är bra att träffas bara tjejer. Tillsammans ska vi ju ta halva makten.
/Siri
söndag 3 april 2011
Jag vet att ni vill se fler bilder från festivalet så här kommer ett axplock!
Glatt gäng första dagen!
Häng i skånetältet!
Sångstund
Fotboll!
Festivalben: jeansshorts, gummistövlar och bläck efter flitigt antecknande!
Miss Li
Calle Käck
(Y)
Demonstration
/Siri
onsdag 30 mars 2011
Ett (fruktansvärt bra) premiärinlägg
Hej hej hallå! Nu är det jag som har tagit över den ärade ordförandeposten i Socius efter en överlämnande-av-nyckel-ceremoni (som jag inte tänker tappa bort). Det ska minst sagt bli en spännande månad framöver! Eller, ja, nästa månad kommer bli spännande, det är ju inte så mycket kvar av den nuvarande.
I alla fall!
En av de mycket spännande saker som vi planerat är ett möte med klubbarna i Bromölla och Kristianstad den 6/4. Det bjuds på kakor (självfallet) och idébollande! Mer information kommer att ligga på Facebook inom en snar framtid, annars kommer alla förändringar också finnas här på bloggen.
Nu hoppas vi på och jobbar för en riktigt aktiv och lärorik vår!
/ Jonna
I alla fall!
En av de mycket spännande saker som vi planerat är ett möte med klubbarna i Bromölla och Kristianstad den 6/4. Det bjuds på kakor (självfallet) och idébollande! Mer information kommer att ligga på Facebook inom en snar framtid, annars kommer alla förändringar också finnas här på bloggen.
Nu hoppas vi på och jobbar för en riktigt aktiv och lärorik vår!
/ Jonna
onsdag 23 mars 2011
Kära bloggen...
Förlåt för att vi inte har bloggat men det är så det kan bli ibland! Nu är vi här (eller ja jag är)... Vi hade ett bra möte idag ska ni veta! Vi pratade mycket om framtiden och idéerna sprutade ur oss. Det är så mycket vi vill göra men jag tänker inte berätta nu för ingenting är spikat! Jag kan däremot berätta att vi har två skolbesök inplanerade! Ett i april och ett i maj som det ser ut nu men vi strävar självklart efter att stoppa in fler! Det är ju så roligt att vara ute på skolor och träffa er läsare (HAHA). Vi skulle dock behöva bli några fler! Vi vet att det är många som delar våra åsikter så det gäller bara att få dem att inse vikten av att de faktiskt engagerar sig. Vi hoppas på att ett samarbete med Bromölla och Kristianstad ger resultat!
Bjuder på en bild från festivalet i somras!
Ha det fint så hörs vi!
/Siri
Bjuder på en bild från festivalet i somras!
Ha det fint så hörs vi!
/Siri
onsdag 2 mars 2011
Vi är på gång, vi är laddade (vi är tända)!
På dagens möte bestämde vi att härmed blogga på varje möte. Detta är premiärbloggningen för denna bestämmelse och detta år! Linus sitter och leker med sina gem och tycker att han är sötast i klubben, men därom råder delade meningar.
För övrigt saknar vi Kenneth.
Vi flaggar också för dundermöte om två veckor eller så.
Glöm inte heller att spana in 8 mars-demonstrationen i Malmö: http://www.facebook.com/event.php?eid=169419979771781
Sociusistiska hälsningar,
Linus, Jonna, Kristofer och Siri
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)